Läckande plåttak – vanliga orsaker och så åtgärdar du dem

Ett läckande plåttak skapar snabbt stress. Fläckar i taket, unken lukt på vinden eller droppande vatten vid ett regn väcker samma fråga hos nästan alla villaägare: måste vi byta hela taket nu?

Som tur är behöver svaret inte alltid bli ja. Ofta handlar läckage i plåttak om ganska avgränsade problem – till exempel otäta skruvar, torkade tätningar eller läckage runt en skorsten eller genomföring.

På den här sidan går vi därför igenom:

Hur du känner igen ett läckande plåttak,
vilka orsaker som är vanligast,
när du kan laga själv och när det är klokt att börja planera för takbyte,
samt en konkret checklista med fem saker du bör kontrollera innan du bestämmer dig.

Samtidigt vill vi visa att ett plåttak är förhållandevis enkelt att åtgärda om du har rätt material, lite tålamod och en tydlig plan. Du kan spara mycket pengar genom att göra delar eller hela arbetet själv och låta oss hjälpa dig med rätt plåtprofiler, tillbehör och dimensionering.

Hur märker jag att plåttaket läcker?

För att kunna lösa problemet på ett bra sätt behöver du först ta reda på om du faktiskt har ett pågående läckage. Börja därför med att fundera på vad du ser. Ibland rör det sig nämligen inte om ett nytt fel, utan om kondens eller gamla fuktskador som du – eller en tidigare ägare – redan har åtgärdat. Andra gånger fortsätter vatten däremot att tränga in här och nu, och då handlar det om ett aktivt läckage som du behöver ta tag i direkt.

Tecken inne i huset

Börja alltid inifrån. Gå ett varv genom huset och titta framför allt i tak och övre delar av väggar. Vanliga tecken på takläckage är bland annat:

Missfärgningar eller gula/bruna fläckar i innertak,
bubblor, släpp eller sprickor i färg och tapet,
unken eller syrlig lukt i vissa rum,
fuktiga eller kalla ytor som känns “dragiga” när det blåser och regnar.

Dessutom kan du se tydligare tecken under kalla perioder. Isbildning på vinden eller frost som smälter ojämnt kan ibland avslöja var fukt tar sig in uppifrån.

Kontrollera vinden

Nästa steg är vinden. Ta med en bra ficklampa och gärna mobilen för att kunna dokumentera. Leta efter:

Mörka fläckar eller missfärgningar på råspont, takstolar och läkt,
tydligt fuktiga ytor, rinnmärken eller droppspår,
mögelpåväxt eller kraftig missfärgning kring genomföringar och nock.

Ser du tydliga spår av vatten här, samtidigt som taket är helt torrt ute, kan det tyda på ett tidigare läckage. Därför är det bra att inte bara titta – känn också försiktigt på virket. Känns det mjukt eller “svampigt” kan skadan vara äldre och mer omfattande.

Titta uppe på taket

När du har en bild av hur det ser ut inne kan du gå vidare till själva plåttaket. Har du taksäkerhet och känner dig trygg på tak, kan du göra en första okulär kontroll:

Se efter rostfläckar, sprickor eller hål i plåten,
kontrollera om någon plåt ser bucklig, sned eller upplyft ut,
titta extra noga runt skruvar, skarvar, ränndalar och runt skorsten, takfönster och ventilationsrör.

Ofta ser du inga dramatiska hål i plåten alls när du börjar leta efter felet. I stället lägger du märke till små missfärgningar runt skruvarna, skarvar som har öppnat sig lite eller tätmassor som spruckit. Just de här detaljerna visar steg för steg var vattnet faktiskt smyger in.

Läs mer

Gratis offert nytt tak

Gratis offert

Varför läcker ett plåttak? De vanligaste orsakerna

När du vet att du har ett läckage är nästa fråga naturligtvis varför. Ett plåttak kan hålla mycket länge, men vissa äldre tak kan ha dåliga infästningar, uttorkare tätningar eller rostangrepp.

Otäta skruvar och packningar

På många äldre plåttak, och på tak där montören en gång i tiden valde billigare skruv av enklare kvalitet, startar de flesta läckage just vid skruvarna. Därför lönar det sig nästan alltid att börja kontrollen där. Varje skruv har en gummipackning som du vid montaget pressar tätt mot plåten så att vatten stannar på utsidan. På plåttak med skruv eller packningar av lägre kvalitet åldras gummit däremot snabbare. Efter några år torkar det, spricker eller trycks sönder, särskilt när solen värmer hårt på sommaren och kylan slår till på vintern. Samtidigt rör sig plåten hela tiden lite fram och tillbaka när temperaturen skiftar, och då följer skruvarna med och börjar glappa mer och mer.

När skruven dessutom hamnar aningen snett, när du drar den för hårt eller för löst, eller när den inte får ordentligt fäste i underlaget, hittar vattnet snabbt små vägar in. I stället för ett enda tydligt hål uppstår många små läckpunkter som tillsammans skapar fuktproblem. Just därför är det extra viktigt att du granskar skruvarna noggrant på äldre plåttak och på tak där du misstänker att någon använde billig skruv från början.

Om en skruv då hamnar aningen snett, om du drar den för hårt eller för löst, eller om den inte får ordentligt fäste i underlaget, hittar vattnet snabbt en öppning. I stället för ett enda tydligt hål får du ofta många små läckpunkter som tillsammans skapar fuktproblem, och därför lönar det sig verkligen att kontrollera skruvarna noggrant.

Om skruven sitter aningen snett, är för hårt eller för löst dragen, eller inte tar ordentligt i underlaget, kan vatten börja leta sig in. Ofta handlar det om många små läckpunkter snarare än en stor.

Rörelser i plåten och öppnade skarvar

Plåten rör sig hela tiden i takt med temperaturen. Under en varm sommardag utvidgar den sig, och när kylan kommer drar den ihop sig igen. Om du från början har skarvar, falsar eller längdskarvade plåtar som någon har utfört slarvigt eller felaktigt, förstärker de här rörelserna problemet för varje år som går. Så småningom öppnar sig små springor där vatten lätt hittar in. Ofta ser du effekten först i ränndalarna, vid skarvarna runt nocken och nere vid takfoten – just där vattnet naturligt samlas och belastar plåten extra mycket.

Genomföringar – skorsten, takfönster och ventilationsrör

De flesta läckor, oavsett taktyp, startar vid någon form av genomföring. Skorstenar, takfönster, ventilationshuvar och rör är alla kritiska punkter där vatten gärna söker sig in om tätningarna inte håller hundra procent.

Gummi kring rör kan torka och spricka, fogmassor kan släppa från tegel eller betong, och plåtbeslag kan röra sig en aning när huset lever. Därför behöver just genomföringar ses som “extra underhållsberoende” över tid.

Läckage i ränndalar och vid takfot

Ränndalar, liksom alla områden där mycket vatten samlas, utsätter du taket för extra hård belastning. På tak med låg lutning blir det här ännu tydligare, eftersom vattnet rinner långsamt och därför får mer tid på sig att hitta in genom minsta lilla glipa. Just därför är det extra viktigt att du granskar övergången mellan ränndalen och takplåten noggrant och samtidigt kontrollerar hur taket möter hängrännor och resten av takavvattningen.

Rost, slag och snöras

Slutligen behöver du också räkna med ren fysisk påverkan på taket. En nedblåst gren som slår i plåten, ett tungt snöras från en högre takdel eller en tidigare snöskottning där någon gått hårt åt med skyffeln kan alla lämna efter sig bucklor, sprickor och små hål i plåten. När de här skadorna dessutom börjar få sällskap av rostangrepp stiger risken för läckage snabbt, och då gäller det att agera i tid innan problemen växer.

Läs mer

Klassiska profiler

Tegelliknande profiler

Kan jag laga ett läckande plåttak själv?

Kort sagt: ja, i många fall kan du det.

Förutsatt att du arbetar säkert, följer monteringsanvisningar och använder rätt material går det ofta att täta läckor i ett plåttak utan att anlita en takfirma. Det gäller särskilt när:

läckaget kommer från enstaka skruvar, packningar eller begränsade skarvar,
plåten i övrigt är i gott skick,
taket inte har uppnått sin förväntade livslängd än.

Samtidigt är det viktigt att vara ärlig mot sig själv. Om du känner dig osäker på att röra dig på taket, eller om du upptäcker omfattande röta i konstruktion eller stort genomrostad plåt, kan det vara bättre att ta hjälp för hela eller delar av arbetet. Men själva materialet – plåten, plåtdetaljerna och tillbehören – kan du med fördel köpa direkt från oss.

När räcker det att laga – och när är det smartare att byta plåttak?

Här kommer vi till den stora fråga de flesta ställer sig: ska vi laga, eller är det dags att byta tak?

Laga – när skadorna är begränsade

Reparation brukar vara ett bra alternativ när:

taket inte är alltför gammalt,
skadorna är lokala (till exempel runt en skorsten eller vid en specifik ränndal),
plåten inte har omfattande rostangrepp,
underlaget (råspont, läkt, isolering) fortfarande är friskt.

Då kan du ofta komma långt med att byta skruvar, komplettera tätningar, lägga in nya plåtdetaljer och punktvis ersätta skadade plåtar.

Byta – när problemen återkommer eller är utbredda

Takbyte blir mer aktuellt när:

läckan kommer tillbaka trots tidigare åtgärder,
plåten har många rostangrepp eller genomrostade partier,
skadorna finns på flera ställen över taket,
underlag, läkt eller konstruktion har tagit tydlig skada.

I det läget är det vanligtvis mer ekonomiskt att planera ett kontrollerat takbyte i stället för att “släcka bränder” varje år. Då är det också rätt läge att se över taklutning, snörasskydd, taksäkerhet och takavvattning på en gång.

Här kan du med fördel använda er sida “Vad kostar ett nytt plåttak?” som nästa steg för kunden, där de får en tydligare bild av kostnader, val av profil och hur mycket de kan spara genom att göra delar av arbetet själv.

Läs mer

Checklista: 5 saker att kontrollera själv innan du bestämmer dig för takbyte

I stället för att beställa ett dyrt jobb direkt kan du börja med den här checklistan. Varje punkt hjälper dig att förstå hur allvarligt läget är.

1. Gå igenom vinden noggrant

Titta systematiskt på hela vinden. Följ råsponten längs båda taksidor, studera området under ränndalar, kring nock samt runt skorsten och genomföringar. Dokumentera med bilder, särskilt där du ser fukt eller missfärgning. På så sätt får du en tydlig karta över var problemen är störst.

2. Kontrollera skruvar och infästningar

Om du kan ta dig upp på taket, titta extra på skruvarna. Ser du skruvar som har höjt sig, sitter snett eller verkar sakna gummipackning, är det tydliga varningssignaler. Notera områden där många skruvar ser slitna ut – behövs det ett skruvbyte över större yta, eller är det mer punktinsatser som krävs?

3. Granska genomföringar och plåtdetaljer

Efter det går du vidare till alla genomföringar: skorsten, takfönster, ventilationsrör och anslutningar mot vägg. Leta efter sprucken fogmassa, glipor mellan plåt och mur/tegel, torkade gummimanschetter och missfärgade ytor. Här hittar man ofta källan till återkommande läckage.

4. Bedöm rost, skador och flagnande ytskikt

När du har gått igenom detaljerna är det sedan dags att se över plåtytan som helhet. Lite ytlig missfärgning brukar mest vara ett kosmetiskt problem, men när du upptäcker djupa rostangrepp, sprickor, hål eller plåt som har fläkts upp blir situationen snabbt mer allvarlig. Om du dessutom ser genomrostade partier på flera ställen på taket är det ofta ett tecken på att det är smartare att börja planera för ny plåt än att fortsätta lägga tid och pengar på återkommande lagningar.

5. Kontrollera takavvattning och snörasskydd

Som sista steg är det bra att gå igenom hängrännor, stuprör och snörasskydd lite extra noggrant. Om rännorna är igensatta kan vattnet i stället tryckas in under plåten, och om snörasskydden är fel dimensionerade eller monterade på ett olämpligt sätt kan de skapa onödigt stora laster på taket. När du får ordning både på avvattningen och på hur snön hålls kvar på taket minskar du risken för nya läckor väldigt tydligt.

Läs mer

Så kan du åtgärda vanliga läckor i plåttak

Det exakta tillvägagångssättet beror förstås på hur just ditt tak ser ut – vilken utformning det har, vilken profil du valt och hur gammalt taket är. Som en grundregel kan du ändå utgå från följande sätt att tänka.

Byta eller dra om skruvar

Om du misstänker att läckaget kommer från skruvarna är första steget nästan alltid att se över deras skick. Rostiga eller skadade skruvar behöver bytas ut mot nya av rätt dimension och typ, anpassade till just din plåtprofil och ditt underlag. När du drar åt de nya skruvarna är det viktigt att packningen lägger sig snyggt mot plåten. Den ska täta ordentligt, men inte pressas sönder. Känn efter så att skruven verkligen får fäste i underlaget och inte bara “hänger” i plåten – annars riskerar du att problemet kommer tillbaka.

Arbetet tar ofta lite tid eftersom många skruvar kan behöva ses över, men själva momentet är inte särskilt tekniskt svårt. Därför lämpar det sig väldigt bra för dig som vill spara pengar genom att göra så mycket som möjligt själv, samtidigt som du höjer takets livslängd rejält.

Täta runt genomföringar

När läckaget sitter i anslutning till skorsten, takfönster eller ventilationsrör handlar åtgärden oftast om att uppdatera och komplettera detaljerna runt själva genomföringen. I praktiken kan det betyda att du monterar nya plåtdetaljer, byter ut uttorkade gummimanschetter eller tar bort gammal, sprucken fogmassa och ersätter den med en ny produkt som är anpassad för takbruk.

Just här är det extra viktigt att följa rekommendationerna för den typ av genomföring och plåtprofil du har. När plåtdetaljerna är rätt dimensionerade och monterade blir arbetet både enklare och säkrare, samtidigt som risken för framtida läckage minskar.

Åtgärda ränndalar och takfot

Om problemet visar sig i ränndalar eller nere vid takfoten är fokus ofta på att hjälpa vattnet att ta rätt väg. Skadade plåtbitar kan behöva bytas ut och överlapp mellan under- och överliggande plåtar behöver kontrolleras så att de ligger som de ska. Målet är att vattnet ska ledas vidare ned i hängrännorna utan att ha någon chans att ta sig in under plåten.

Har du en taklutning som ligger nära minimigränsen för plåttak behöver du vara extra noggrann. Låglutande tak är mer känsliga för både stillastående vatten och små brister i avvattningen, vilket gör att minsta fel kan leda till läckage om det får fortsätta under en längre tid.

Läs mer

Förebygg nya läckor – gör plåttaket till en planerad investering

När själva läckan är lokaliserad och åtgärdad är det lockande att bocka av taket och gå vidare. Men om du ser situationen som ett startskott för mer förebyggande underhåll kan du förlänga takets livslängd betydligt. Ett bra upplägg är att göra en enkel visuell genomgång av tak och vind minst en gång om året. Då hinner du upptäcka tidiga tecken på problem innan de växer sig stora.

Samtidigt gör du stor nytta genom att sköta hängrännor och stuprör löpande, så att de inte hinner täppas igen av löv, barr och smuts. När du ändå ser över taket är det dessutom ett bra tillfälle att kontrollera snörasskydd, takstegar och gångbryggor. Då ökar du säkerheten och minskar samtidigt risken för onödiga påfrestningar på plåten. Efter kraftiga stormar eller ovanligt snörika vintrar är det också klokt att göra en extra kontrollrunda. Ett plåttak som får den här typen av regelbunden omtanke brukar i praktiken hålla betydligt längre än man först tror.

Därför är plåttak ett bra val även efter ett läckage

Att du drabbats av ett läckage betyder inte att plåt var ett dåligt val som takmaterial. Plåttak har tvärtom flera tydliga styrkor även när något har gått fel. Skador och brister syns ofta tydligt, vilket gör det lättare att hitta källan till problemet. Dessutom går det i många fall att byta enstaka plåtar eller mindre partier i stället för att riva allt.

Fördelar

En annan fördel är den låga vikten. Plåttak belastar husets konstruktion mindre än många andra material, vilket gör både renovering och framtida takbyte smidigare. För dig som gärna vill göra mycket själv är plåt också ett väldigt tacksamt material. När du väl har korrekta mått och vet vilken profil som passar ditt hus kan du beställa måttanpassade längder och detaljer, få dem levererade och lägga taket i din egen takt.

Så hjälper vi dig vidare – från läckage till tryggt plåttak

På Plåtgrossisten har vi valt att fokusera på just den här resan: från oro kring ett läckande tak till känslan av kontroll med ett genomtänkt plåttak. Vår roll är att göra det enkelt för dig som villaägare att köpa rätt takplåt, rätt plåtdetaljer och rätt tillbehör – oavsett om du monterar allt själv eller samarbetar med en lokal hantverkare.

Förköpshjälp

Du kan använda våra kalkylatorer för takavvattning, snörasskydd och val av takplåt för att få en första bild av vad som behövs. Utifrån dina mått hjälper vi dig sedan att räkna fram lämpliga längder, profiler och tillbehör och ta fram en tydlig offert innan du bestämmer dig.

Om du redan har sett tecken på läckande plåttak är ett bra nästa steg att samla ihop måtten, ta några överskådliga bilder på taket och höra av dig till oss. Tillsammans kan vi då komma fram till om det klokaste är en smart, riktad lagning eller om tiden är mogen för ett mer långsiktigt takbyte med ny plåt. Oavsett väg framåt har vi samma mål som du: att du ska kunna göra så mycket som möjligt själv, spara pengar där det går och ändå hamna med ett tak som känns tryggt, hållbart och snyggt under lång tid.

Läs mer

Vanliga frågor

Hur vet jag om mitt plåttak läcker eller om det bara är kondens?

Ett riktigt läckage lämnar nästan alltid tydliga spår i huset. Först brukar du märka missfärgningar i innertaket, fuktfläckar på vinden, unken lukt eller trä som känns mjukt och skadat när du trycker försiktigt på det. Ofta ser du dessutom rinnmärken eller mörka partier på råsponten precis under den plats där vattnet tar sig in.

Kondens fungerar däremot på ett annat sätt. Den bildas när varm, fuktig luft inifrån huset möter en kall yta, till exempel underlagstaket. Då kan du få fukt på insidan av underlagstaket även om plåten är helt tät. Skillnaden är att kondens brukar sprida sig mer jämnt och följa temperaturväxlingar över säsongen, medan ett läckage oftare syns som en mer lokal skada. Om du känner dig osäker är det därför klokt att både gå upp på vinden och titta på utsidan av taket innan du bestämmer vilken åtgärd som behövs.

Kan jag laga ett läckande plåttak själv eller måste jag byta hela taket?

I många fall kan du utan problem laga ett läckande plåttak själv. Först behöver du säkerställa att plåten i övrigt är i bra skick och att skadan är ganska begränsad – till exempel några dåliga skruvar, en otät genomföring eller en ränndal som bara behöver ses över. När det ser ut så räcker det vanligtvis med att byta skruvar, komplettera med rätt plåtdetaljer och uppdatera tätningarna, och på så sätt får du ett tätt tak igen utan att byta allt.

Om du däremot börjar se genomrostade partier på flera ställen, märker att läckaget återkommer trots åtgärder eller hittar tydliga skador i underlaget, blir det mer rimligt att i stället planera för ett takbyte. Just där kommer vi på Plåtgrossisten in som stöd. Vi hjälper dig att välja rätt plåtprofiler och passande detaljer, så att du antingen kan göra en smart lagning själv eller lägga ett helt nytt plåttak på ett sätt som både fungerar tekniskt och passar din budget.

Hur snabbt behöver jag åtgärda ett läckande plåttak?

Ju tidigare du gör något åt ett läckage, desto mindre chans hinner skadan få att utvecklas. Till en början kan ett mindre läckage bara ge fläckar och lite lätt fukt, men om vatten fortsätter att tränga in ökar risken snabbt för rötskador, mögel och i värsta fall påverkan på bärande delar i konstruktionen.

Därför är det smart att åtminstone göra en noggrann genomgång av vinden, plåtytan, alla genomföringar och ränndalar så snart du börjar misstänka problem. När du sedan vet var läckaget sitter kan du planera nästa steg i lugn och ro. Antingen väljer du en riktad lagning med nya plåtdetaljer och skruvar, eller så tar du steget fullt ut och byter till ett nytt, måttanpassat plåttak som ger dig en långsiktigt trygg lösning.